emma

Det är inte lätt att gå vidare när man tänker tillbaka,
tillbaka hur bra man hade det & hur underbar du var

Vila i frid vår fina


i'

jag vill att du ska vara här, med oss.
så som det borde vara

emma

Therese.
Jag saknar dig, jag saknar att umgås med dig.

 

Du kommer aldrig försvinna ur folks tankar, för en sån personlighet som du hade är det ingen som glömmer. Du hade en sån utstrålning och ville alla gott, inte ville du någon annan något ont. Du var så försiktig med allting men på ett sätt inte, du vågade vara dig själv och ta för dig mer och mer. Kommer aldrig glömma första skoldagen för dig i klassen då du var så blyg, du hann knappt komma in i klassen förns du gick ut igen så din pappa fick komma och ta in dig igen, och senare när du skulle börja. åh du var så blyg, första dagen i skolan gick vi ihopp jätte bra och vi hittade på något direkt efter skolan, sen dess har jag varit så glad att jag träffade dig och ja, du var min bästa vän.
Vi har hunnit med att hitta på en del dumma grejer, roliga grejer och en del tråkiga grejer men oavsett hur kul vi har haft det, eller hur tråkigt vi har haft det så har det på ett sätt ändå vart kul. Jag behövde inte anstränga mig när jag var med dig, du kunde sitta kvar vaken på kvällarna vid datan och jag kunde sova, man kände sig aldrig tvungen att sitta vaken och vänta tills du blev trött eller tvärtom.

 

Något jag verkligen saknar är när vi varje morgon vaknade upp hos dig och åt frukost, din mamma hade alltid med sig jätte gott bröd och på nåt sätt så var oboyen hos dig alltid godare än hemma, kunde dricka oboy i omgångar.
Jag minns även när du fick en nalle av din mamma som du sa att du alltid kramade om när ni hade tjafsat eller små bråkat, så som alla ungdomar gör med sina mammor. Om man råkade sätta sig på den blev du helt hysterisk.

 

Therese, du är det bästa jag vart med om.
du förtjänar det bästa där uppe.


/ Din Emma

 


emma

vart är du någonstans? jag förstår inte, jag kan inte tänka klart.
det är sjukt hur en person som du, som många håller kärt bara
kan försvinna. livet måste ändå gå vidare men det är svårt när
man tänker tillbaka vad man kunde ha haft.

det är enklare att ångra saker och ting, försöka ordna det.
vad kan vi göra? ingeting. hur ska vi kunna bättra något
som inte går att ordna, du kommer aldrig komma tillbaka,
hur mycket vi alla skulle försöka eller vilja så skulle det
aldrig gå. det är orättvist, orättvist att du inte kan få
komma till dem du älskade såsom dina vänner & familj,
bi som lever i saknad efter vår ängel


RSS 2.0