'Jennifer
18 År skulle du ha varit vid det här lagret. du och jag skulle troligen varit ut och dansat vid det här lagret. du skulle ha köpt dina första lagliga cigg. du skulle ha köpt den där söta cidern på krogen vid det här lagret.
Du skulle vart här och uppleva de saker som jag och dina vänner gör nu.
Du skulle vart här.
Ibland tänker jag på allt du missar och hur arg du måste vara där uppe i balnd molnen.
Vi som skulle haft så kul.. och så blir det aldrig.
Framtiden var inget vi tänkte på. Varför skulle vi göra det när vi var mitt uppe i att vara tonåringar.
Men jag tänker.. nu då? nu är jag 18 år. Vuxen? jag blir äldre. men du förblir 15 år. Du förblir barn.
Du förblir den där omogna tonåringen som räner omkring på nätterna. Jag vet ju inte hur du skulle ha varit idag.
Jag känner dig som en tonåring. Jag undrar hela tiden.. hur hade du varit i dag. precis nu. vad skulle du ha gjort. hade du haft ett jobb? en pojkvän? kankse skulle du ha flytat. kanske skaffat hund? jag hatar att inte veta. jag hatar det. det är så olyckligt.
Jag hoppasa att gud hjälper dig.
Jag hoppas att han ser till att du får höra den nya musiken, jag hoppas det finns krogar och clubar där du kan dansa tillsamman med de andra. Jag hoppas så att du får uppleva allt jag får uppleva. Du hade älskat det.
min vän. jag hoppas vi ses snart, men inte allt för snart. jag hoppas du sitter där bland målnen och ser ner på oss.
Tack för att du var den du var, och ingen annan.
kram Jennfier
<3
Gud, fick gåshud av att läsa det där och tårnarna rinner ner längst mina kinder. Underbart fint skrivet!
Mina tårar rinner för henne..
Jag kan inte sluta tänka på Therese, och inte på er heller för den delen.
Jag önskar jag kunde förstå hur ni känner er men detta han aldrig hänt mig..
Men ni ska veta att jag inte kan sluta tänka på Therese och jag tänker ofta på hur svårt ni måste ha det...
Mååååååånga tröst kramar.... <3
hon kommer altid vacka över dej och hon testar nog den där setron drinken där uppe :)
fortfarande lika meningslöst,
två år, tänk att tiden går så fort.
du skriver så underbart om thres,men släpp alla tankar om hat, du får inte bli en tjej som hatar,,,,thres lider inte längre, hon vill att ni ska vara lyckliga och känna kärlek.helt säkert
gud vad fint skrivet..
Tänk att förlora en bästa vän. Hur klarar ni er? Att se hur ni lever vidare med det gör mig varm inombords. Ni är unga tjejer som med hjälp av era andra bästa vänner stöttar varandra genom livet med det. När jag läser era texter och ser era bilder så värdesätter jag vänskap, livet och kärlek så enormt mycket. Tänker hur det skulle vara om jag själv skulle förlora min bästa vän.
Lev livet fullt ut!
Jag antar att hon gjorde det. Det lilla som hon fick.
Hennes mördare har allt ställt till det för sig själva. Nu är hela deras liv ställt emot dom. Tänk att gå in på en jobbintervju och bli igennkänd som en mördare. Och inte bara det, vara hatad av nästan hela landet. Jag tycker inte synd om dom! Dom fårr skylla sig själva. Deras liv är förstörda... totalt!
Ni är så starka tjejer! Ni klarar det! Med hjälp av minnen och varandra så tog ni er igenom det här.
Jag vet att jag inte kände Therese men...:
År 1993 skickade Gud en av hans vackraste änglar till jorden. Men avundsjuka och ondska skickade henne tillbaka till Gud. Hon var antagligen för bra för att vistas i denna värld.
R.I.P Therese Johansson Rojo!
//N
Jag känner så mycket med er tjejer, har varit med om samma sak, tårarna rinner när jag ser det fina ni skrivit till minne av Therese..
En av mina bästa vänner blev mördad, och hennes pappa och bror... Och de är fan det hemskaste jag varit med om.
I början kändes det bara overkligt, satt och grät och grät men det kändes ju bara konstigt... hon skulle ju komma tillbaka, eller hur? Men nu har det gått över ett år, och hon är fortfarande borta.
Jag kan inte fatta att hon är död, det känns mer som att hon har flyttat någonstans, inte att hon blev mördad. Mördad... fyfan. Vid en så låg ålder också.
Jag tänker på vad min vän och Therese skulle göra idag, vad de skulle ha blivit i framtiden ... jag är rädd för vad jag ska tänka om min fina vän i framtiden, när jag blir äldre, kommer jag fortfarande tänka på henne då? I början gick det inte en dag utan att jag tänkte på henne, men nu så tänker jag inte på det som hänt lika ofta. Det är mest när man är ensam, och då kan man börja gråta för ingenting och då tänker man på sin mördade vän och då blir det ännu värre... jag tänker ofta på vad jag kunde ha gjort annorlunda, jag kunde ha ringt och umgåtts med henne mer...
Kommer ihåg någon dag innan mordet, skulle ringa henne men det var upptaget... tänkte att jag skulle ju ändå träffa henne i helgen. Och så händer det här.
Jag kände att nåt var fel innan, men jag vet inte varför jag inte försökte ringa henne nåt mer ... usch, och så efteråt.. skuldkänslorna och saknaden...
Stora styrkekramar till er tjejer. Jag vet exakt vad ni går igenom. Jag har slutat ta folk för givet, eller försöker i alla fall göra det. För man vet aldrig vad som kommer hända ..
Kram
Tårarna bara rinner ner för mina kinder nu asså... Väldigt fint skrivet!! Kan inte fatta hur det är att förlora någon på ett sånt sätt, måste vara fruktansvärt!! :(
Blev helt tårögd. Förstår att du tänker sådär. Det skulle jag också gjort. Så sjukt att tiden kan stanna sådär på ett sätt, men ändå ticka vidare för oss andra. Det är orättvist att hon inte får vara med på resan. Men... Dom där idioterna... Har dom kommit ut ur fängelset nu? Isåf är det ju helt sjukt. En mördare är aldrig frisk, och kommer aldrig bli det. Och hon då, den där jävla psykopaten borde spärras in på psyk...
Jättefint skrivet om att hon skulle vara 18 vid det här laget och att hon sitter bland molnen. Jag hoppas inte du gav upp
När hon dog utan att du kämpar vidare!
